Tordmule

Jag har flyttat, ny adress är http://bredsida.se/blog.php?i=4&s=1. Hoppas ni kommer följa mina texter även på den nya sajten.

Etiketter: Tordmulens kobbe

I år blir det ingen cupnerv mer för DIF. Efter att ha gjort fem kassar blev det 2-2 och straffar och utslagna. Det ska sägas att Dahlbergs nick var solklar offside, men frågan är om inte Batans skott som föregick nicken var innanför mållinjen. Jones offsidemål i början är omöjligt att avgöra, men tumregeln är att linjemännen oftare gör misstag på markpassningar än höga bollar, eftersom bollarna på gräset helt enkelt går snabbare. I tv-rutan såg det inte ut som offside. Inte heller den offside en stund senare som blåstes av innan Jones kom till avslut. Men är det svenska cupen, så är det inte allsvenska domargardet utan Lars Kratz, Rättvik, med homies från superettan som ställer upp.

DIF var det bättre laget, även om Johan Oremo ständigt oroade och vann många närkamper. Han kommer med sitt slit och sin lurighet göra många allsvenska försvar oroliga, framför allt när han kommer matas med passningar från Makondele. DIF hade också otur, med Komac ribbskott precis innan full tid och Quirinos dubbla stolpstrykare precis innan full förlängningstid. Men äntligen ett inhopp där Quirino såg vass ut - om avsluten finns inget att säga, utom "otur". Han gjorde helt rätt, siktar man på målvakten blir det inga mål.

På en annan blogg skrev jag i vintras något i stil med att "Dahlberg är en vass avslutare" och det har han faktiskt visat. 3 mål nu på färre spelade minuter än sina huvudkonkurrenter Jones och Jonson.

Vilken underbar lättnad det var att se Tauer på vänsterbacken igen. Bara genom sin vilja att gå framåt låste han Gefles högerkant nästan hela matchen. Han och Stoltz lirar inte i samma division.

Kul att få se Ceesay. Han visade bra känsla i fötterna men måste lära sig att ge 100% i varje duell, det är uppenbart att det räckte med halvfart i Brage förra året. Han behöver förmodligen 2-4 matcher för att acklimatisera sig om Concha försvinner i sommar, innan man vet om han håller på riktigt.

Och spelet fungerar bäst när rätt fot spelar på rätt kant, tycker Tordmulen i alla fall. Inåtvända yttrar blir man inte glad av.

Etiketter: Djurgården

Förlust på hemmaplan. Mot ett tippat bottenlag, som har tappat sina två största stjärnor inför säsongen. Och det värsta var att Gais inte ens vann, utan det var vi som förlorade.

Förlorade från start när Mattias Jonson inte kunde spela. Det är bara att inse att vår taktik kan heta 4-3-3, 4-1-3-2 eller spela banjo hos en supporterklubb i Solna, det är ändå Mattias Jonson det hänger på. Med honom långt upp ute till höger vågar plötsligt mittbackarna slå passningar in i banan, vänstermittfältaren utmana, den offensiva mittfältaren ta överlappande löpningar. Utan mannen från Kumla - Jonevrets ande kommer tillbaka. Så är det. Så illa.

Förlorade på bänken när Siggi och Paul konsekvent genom matchens 90 minuter (förutom paniken - nej, ovärdigheten - i slutet) spelade med felvända spelare på kanterna. För fan, Gais ytterbackar var David Durmaz och Kenneth the fuck Gustafsson, och de har som partytrick att bli petade av Roland Nilsson när han vill byta in någon snabbare - sig själv, 45 år gammal. Sådana ytterbackar ska vi utmana med löpningar på utsidan, inte med att vända in i banan så fort bollen kommer fram. Det funkade på högern så länge Lance var med, Kenneth the fuck hade det jobbigt. Sen kom Enrico in och KtF behövde bara tänka på att stå rättvänd när Enrico vände inåt. Jag förstår tanken med Sjölund i mitten, men med dagens matchutveckling hade han behövts till vänster, Enrico i mitten och Komac till höger.

Laget förlorade - några av lagets stöttepelare spelade inte bra idag. Arneng gjorde en dålig match, Concha såg okoncentrerad ut, Johannesson och Kuivasto verkade ha gjort en ny uppdelning där Johannesson tog dueller och Toni djupet - resultat: Färre dueller vunna av der Kapitän och sämre uppsamling av bollar från Tonis sida. Stoltz satte inte press på Gais högerkant en enda gång, en sak att försvara sig på bortaplan mot svenska mästarna, en sak att slå sin motståndare på hemmaplan. Vad en spelare som Tauer betyder är uppenbart - glöm inte att det var tyskens överbelastning på vänsterkanten som låg bakom både 1-1 och 2-1 mot Helsingborg, äkta spelmål. Sedan dess har vi gjort ett kontringsmål mot en anfallande HIF, och två mål på fasta situationer mot Elfsborg.

Dessutom en kollektivt svag insats de sista 20 minuterna då inte ett vettigt anfall skapas och sju man stillastående väntar på en långboll från trebackslinjen.

Till sist, Håkan Jonasson är inte en av allsvenskans "domarstjärnor". Derbyn och stormatcher brukar tilldelas Fröjdfeldt och därefter en fallande skala som aldrig verkar nå fram till Jonasson. Kanske är han inte lika bra som de andra. Jag lämnar bedömningsfrågorna, fyra-fem straffsituationer varav Komac och Jones nedbrottade löpning ner till höger i andra båda borde vara mycket nära en avblåsning. Det som avslöjade Jonasson som en liten man och sämre domare var hur han flera gånger i andra halvlek gjorde "jag stannar klockan"-tecknet, men ändå blåste av precis som mannen med S.K.Y.L.T.E.N. anmodade, efter tre minuter. De tre minuterna bokförs till fem byten och skadebehandling, var Jankulovskis två minuter att knyta skosnöret i slutet hamnade (under Jonassons stoppade klocka) får väl domarbasen Bo Karlsson svara på. Och kanske vad "jag stannar klockan"-tecknet betyder i Jonassons värld.

Etiketter: Djurgården

Jobbigt länge sedan jag skrev senast, på något sätt är det svårare att hinna skriva när det är nya matcher varje vecka och serien är i full gång istället för under den tysta, långa, abstinensframkallande vintern.

De fyra matcher jag ville se Siggi-taktiken prövas i har blivit fem, men jag är nöjd. Med ambitionen. Inte med spelet fullt ut 90 minuter i varje match, men är det någon som kräver det?

Många punkter är förändrade gentemot the Jonevret days;

• Dåliga spelare blir petade, (Dahlberg efter BP och Davids efter Kalmar)
• Bra träningar kan få in dig i startelvan (Batan inför Elfsborg)
• Vågar ge spelarna utanför startelvan chansen
• Djurgården orkar springa i 90 minuter

Och jag påstår att det är förändringar till det bättre. En annan positiv sak är att efter sex tävlingsmatcher har hela truppen förutom Boskailo, Kozica och Junegard fått speltid. I allsvenskan har ännu inte Ceesay och Karlsson spelat, och Amoah och Quirino har ännu inte fått starta i allsvenskan. Men det är bra att så många som möjligt är delaktiga.

Etiketter: Djurgården