Tordmule

I Tordmulens ögon finns det två vägar att vandra på måndag. Antingen ger man startelvan mot BP en sista chans, det är fem-sex spelare som är direkt ersättningsbara, eller så går Paul och Siggi tillbaka till det Paul sa på en medlemskväll i vintras, att vi ska ligga högt i banan, antingen genom att pressa högt eller genom att själva föra spelet. Han fick genast en motfråga om han bedömde att DIF skulle kunna klara att föra spelet, och svarade ja.

I måndags såg alla att vi inte kunde föra spelet. Kanske hade Paul fel. Tyvärr löptes det inte heller tillräckligt för att den höga pressen skulle uppnås. I valet mellan att börja löpa eller börja spela är det lättast att börja löpa mer. Inte en fråga om skicklighet, bara om inställning. Om det är melodin för DIF i år, låt det så bli. Och då vill jag se en löparelva på planen.

Tourray
Concha-Kuivasto-Johannesson-Tauer
Arneng
Jonson-Sjölund-Batan
Jones-Dahlberg

Backlinjen är densamma. Jag är inte vännen av Johannesson men än så länge bör vi inte rubba där bak. Tauer ihop med Batan ska löpa till luften tar slut på vänsterkanten, det är därför Batan går in i startelvan. Sjölund kliver in i mitten framförallt för sina djupledskvaliteter, och Jonson flyttas bak i planen för att kunna slita mer. På topp doktorn och Dahlberg, även de självutnämnda löpartyper. Med den här elvan har vi enligt DIFs fystränare och spelarna själva sex spelare som sliter och löper i allsvensk toppklass. Det kommer inte att finnas några ursäkter om så inte är fallet på måndag.

De som petas, Davids och Komac, var några av de bästa spelarna mot BP. Men Komac ska inte vara på kanten och hittills har Jonson visat sig betyda mer för laget än Davids. Dessutom vet båda att om vissa av spelarna på planen inte tar denna den sista chansen stärks Komac och Davids status radikalt.

Etiketter: Djurgården